Förkylning och följdsjukdomar

Bihåleinflammation

Bihåleinflammation är en inflammation som uppkommer i hålrummen i ansiktets skelett. Dessa hålrum brukar kallas för bihålor och därav namnet. Man märker att man har den genom att man har en ihållande förkylning samt värk i kinder, kring ögonen och i pannan. Man får även huvudvärk, hosta och tjock snuva. Ofta blir huvudvärken förvärrad när man böjer sig framåt.

Vid en förkylning blir ofta slemhinnorna i bihålorna svullna. Det som kan hända då är att slem och bakterier börjar samlas i bihålorna. Detta tar dock tid och en bihåleinflammation uppstår sällan under förkylningens första vecka.

Bihåleinflammation uppstår oftare under graviditet än annars. Detta beror på att slemhinnorna då har lättare att svullna upp. Även hos allergiska personer är bihåleinflammation vanligare på grund av samma orsak; att slemhinnorna har lättare att svullna upp. Om man har en obehandlad tandinfektion kan detta också leda till att en bihåleinflammation uppstår.

Om man vet med sig att man har lätt för att drabbas av en bihåleinflammation så kan det förebyggas genom att man sover med huvudet högt och på så sätt undvika att gångarna till bihålorna täpps igen.

Om du har blivit drabbad så gäller det att undvika stark värme och kyla eftersom temperaturförändringar gör att man får mer ont i bihålorna. Att andas in ånga kan hjälpa liksom att dricka mycket vätska. Rökning bör undvikas.

Man bör uppsöka vårdcentral om man misstänker att man drabbats av en bihåleinflammation. Om det är en svårare variant så kan man få antibiotika och i vissa fall kan även läkaren vara tvungen att punktera bihålorna genom näsan och skölja ur dem. Om man upprepade gånger drabbas av bihåleinflammationer så kan en operation vidga förbindelsen genom näsan.

Influensa

Influensa är, precis som förkylning, en virussjukdom. Den sprids mycket snabbt och kan ofta utvecklas till en epidemi. Till Sverige kommer influensan under vintern och utbrottet varar i sex till sexton veckor. Det finns tre olika slags influensa. Typ A är den allvarligaste och även den vanligaste. Typ B har mindre svåra symtom. Typ C är den mildaste varianten med symtom som vid förkylning. Överföring av virus sker genom luften och genom direktkontakt med någon som bär på viruset. Det är svårt att undvika smittan. Smittsamheten är som störst dygnet innan sjukdomen bryter ut. Det tar sedan ca tre dagar från det att man har blivit smittad till att sjukdomen bryter ut. Det är främst bland barn och ungdomar som smittan sprids men det är bland de äldre som influensa kan vara riktigt farligt. Under vintrar med mycket influensa så brukar 5000 fler dödsfall än normalt i Sverige bland människor över 65 år. Det är därför som äldre rekommenderas att vaccinera sig.

Symtomen kan skilja sig åt från person till person eftersom man reagerar olika på influensavirusen. Vissa blir svårt sjuka medan andra får lindriga förkylningsbesvär. Vanliga kännetecken är dock hosta, huvudvärk, hög feber och muskel- och ledvärk. Snuva, halsont, smärtor i bröstet, frossa och orolig mage är också vanliga symtom.

Sjukdomen varar oftast mellan tre till fem dagar men man kan känna sig trött i ytterligare två till tre veckor. Sjukdomen kan också leda till att man utvecklar lunginflammation, bihåleinflammation och andra infektionssjukdomar.

Influensa är svårt att undvika eftersom det är mycket smittsamt. Smittrisken kan dock minskas genom att man tvättar händerna ofta och noggrant. Det finns också vissa grupper som man rekommenderar att vaccinera sig för att undvika att få influensa. Dessa är personer över 65 år, de som har en hjärt- eller lungsjukdom, de som har diabetes eller de som har ett starkt nedsatt immunförsvar.

Det finns ingen medicin som hjälper mot influensa eftersom det är en virussjukdom men man kan lindra de besvär som uppkommer. Drick mycket vätska, stanna gärna i sängen och försöka sova så mycket som möjligt. Undvik rökning och alkohol och ta febernedsättande medicin vid behov.

Lunginflammation

Lunginflammation orsakas av virus eller bakterier. Det innebär att lunga har blivit inflammerad och detta händer ofta efter att man haft någon typ av infektion. Det är oftast små barn och äldre som drabbas på grund av att deras immunförsvar inte är lika starka som andras. 

Oftast är det bakterier som orsakar lunginflammation. Den vanligaste bakterien heter pneumokocker. Hos barn är det dock ofta virus som orsakar lunginflammation. Det finns även andra anledningar som kan ge sjukdomen såsom inandning av kemiska partiklar eller mikroorganismer.

Lunginflammation kan smitta genom inandning av virus eller att man genom kontakt med personer som är smittade. De flesta smittade behandlas med antibiotika men sjukdomens längd är olika lång beroende på hur svår infektionen är och ålder och hälsotillstånd hos den som blivit smittad.

Symtomen skiljer sig ganska mycket åt från person till person men ofta får man feber, frossa, smärtor i bröstet och hosta. Hostan börjar som torr och blir sedan alltmer slemmig. Slemmet är ofta grönt eller brunt och innehåller blod. Svårigheter att andas är vanligt vid lunginflammation liksom trötthet och huvudvärk.

Under sjukdomen är det bra att dricka mycket vätska samt att vila mycket. När man börjar må lite bättre är det nyttigt med korta promenader då detta påskyndar läkningen. Motion och bra kost samt att inte röka förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet.

Öroninflammation

Öroninflammation är en inflammation i mellanörat. Den uppkommer ofta hastigt och normalt kortvarig. Akut öroninflammation är efter förkylning den vanligaste infektionssjukdomen hos barn men hos vuxna är den ganska ovanlig. Allra vanligast är den bland barn mellan sex och elva månaders ålder. Tre av fyra barn har någon gång innan skolåldern drabbats av öroninflammation.

Man märker att man har en öroninflammation genom att det gör ont i ett öra eller båda öronen samtidigt som det känns som om det är lock för örat och man får en viss hörselnedsättning. Feber är också ett mycket vanligt symtom. Trumhinnan är röd och tjock och det bildas var i mellanörat. Det är inte ovanligt att trumhinnan spricker. Detta märker man genom att varet rinner ut ur örat. Ofta så slutar det då att göra ont. Det händer att man får öroninflammation utan att känna någon smärta i öronen. På barn kan man istället märka att de har dålig aptit och vara irriterat.

Sjukdomen är vanligast under vintern och en vanlig förkylning är den vanligaste orsaken till att sjukdomen utvecklas. Förkylningsviruset gör att slemhinnorna får svårare att försvara sig mot bakterier. Själva öroninflammationen smittar inte men eftersom man oftast bär på förkylningsvirus eller andra bakterier som är smittsamma bör man ändå stanna hemma från skolan eller arbetet.

En variant av öroninflammation är öronkatarr. Detta innebär att det finns vätska i mellanörat som inte är varig. Öronkatarr går oftast över av sig själv och lämnar i de flesta fall inte några bestående men. Om besvären kvarstår under flera månader med symtom som lock för öronen, hörselnedsättning eller täta infektioner så kan det ändå vara bra att uppsöka en öronspecialist.

Inte heller en vanlig öroninflammation som får rätt behandling ger några bestående hörselskador. Tre månader efter en infektion kan dock en undersökning göras för att kontrollera att trumhinnan och mellanörat är helt friska.

Man ska alltid uppsöka läkare om man misstänker att det rör sig om öroninflammation. I vissa fall behandlas den med antibiotika annars får den läka ut av sig självt och lindras med olika smärtstillande preparat. Det man kan göra själv är att söva med huvudet högt. Om trumhinna har spruckit ska man undvika att få vatten i örat.