En förkylning smyger sig på under ett par dygn med snuva, halsont och lätt trötthet, och ger sällan hög feber hos vuxna. Influensa slår i stället till plötsligt med hög feber, frossa, kraftig kroppsvärk och en känsla av att vara riktigt utslagen. Bägge orsakas av virus och läker oftast av sig själva, men de känns olika och influensan brukar vara tyngre. Här går vi igenom hur du känner igen skillnaden, och när du bör söka vård oavsett vilket det är.

Den viktigaste skillnaden: hur det börjar

Det tydligaste tecknet är oftast hur snabbt du blir sjuk. En förkylning kommer gradvis. Först kanske det kliar eller skaver i halsen, sedan börjar näsan rinna, och dagen därpå är du snuvig och trött. Influensan kommer i stället som en vägg. Många kan berätta nästan på timmen när den slog till: plötslig hög feber, frossa och värk i hela kroppen.

En annan skillnad är hur påverkad du blir. Med en vanlig förkylning orkar de flesta ändå det mesta i vardagen, om än lite hängigt. Med influensa är det vanligt att bli så utslagen att man knappt orkar upp ur sängen, och att kroppsvärken gör att det ömmar i muskler och leder. Den kraftiga tröttheten och värken, snarare än snuvan, är det som ofta får personer att förstå att det inte är en vanlig förkylning.

Förkylning ger sällan hög feber hos vuxna, medan hög feber är typiskt för influensa. Känner du dig så dålig att du knappt orkar upp ur sängen och har hög feber och kroppsvärk, talar det mer för influensa än för en vanlig förkylning. Vill du läsa mer om själva förkylningen finns huvudguiden om förkylning.

Symtomjämförelse i tabell

Ingen enskild symtombild är helt säker, men mönstren skiljer sig tydligt. Tabellen visar hur besvären brukar se ut vid respektive infektion.

SymtomFörkylningInfluensa
InsjuknandeGradvis, över ett par dygnPlötsligt, ofta inom timmar
FeberOvanligt eller lindrig hos vuxnaOfta hög feber, från 38 °C och uppåt
KroppsvärkLätt eller ingenKraftig, i muskler och leder
TrötthetMildUttalad, kan hänga kvar länge
Snuva och nästäppaVanligtKan förekomma, men inte i fokus
HalsontVanligtKan förekomma
HostaVanligt, ofta lindrigVanligt, kan vara besvärlig
HuvudvärkIbland, lindrigVanligt, ofta kraftig
AllmäntillståndOftast opåverkat, du orkar det mestaOfta kraftigt påverkat, sängliggande

Feber är en nyckel, men inte hela svaret

Feber är ett av de mest användbara tecknen för att skilja de två åt, eftersom hög feber talar för influensa. Kroppstemperatur från 38 °C brukar räknas som feber, medan normaltemperaturen ligger runt 37 °C. Samtidigt kan även en förkylning ge lätt feber, särskilt hos barn, så febern ensam avgör inte saken. Det är helheten som räknas: plötsligt insjuknande, hög feber, kraftig värk och uttalad trötthet pekar mot influensa.

Vill du veta mer om hur du bedömer och hanterar feber finns en egen guide om feber hos vuxna. Där går vi igenom vad som räknas som feber, hur du kan lindra den och när den bör kollas upp.

Hur länge håller de i sig?

Bägge infektionerna läker vanligtvis av sig själva. En förkylning går oftast över på ungefär 7 till 10 dagar, medan influensan kan slå ut dig hårdare under några dagar och sedan följas av en trötthet som kan dröja kvar längre. Hostan kan hänga kvar i veckor efter bägge. En djupdykning i tidsförloppet hittar du i guiden om hur länge en förkylning varar.

Eftersom orsaken i bägge fallen är virus har antibiotika ingen effekt. Antibiotika används enbart om en läkare bedömer att en bakteriell komplikation tillstött, till exempel lunginflammation eller bihåleinflammation.

Det många missar: du kan inte alltid veta säkert

En viktig sak som ofta glöms bort är att symtombilden inte alltid ger ett säkert svar. Det finns förkylningar som ger ovanligt mycket feber och influensa som börjar mildare. Dessutom finns andra luftvägsvirus som ger blandade symtom. Poängen med att skilja dem åt är inte att ställa en exakt diagnos hemma, utan att förstå hur dålig du är och hur uppmärksam du behöver vara.

För friska vuxna spelar det oftast mindre roll exakt vilket virus det är, eftersom egenvården är likartad: vila, vätska och vid behov febernedsättande. Det som gör skillnad är hur påverkad du är och om du tillhör en riskgrupp. För äldre, gravida, personer med kronisk sjukdom och de allra minsta barnen kan influensa vara mer allvarligt, och då är det viktigare att vara vaksam och vid behov kontakta vården.

Riskgrupper: när det är viktigare att veta skillnaden

För en frisk vuxen spelar det oftast mindre roll exakt vilket virus det är, eftersom man tar hand om sig på samma sätt och blir bra av sig själv. Men för vissa grupper kan influensa vara mer allvarligt, och då är det viktigare att vara vaksam:

  • Äldre personer
  • Gravida
  • Personer med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller nedsatt immunförsvar
  • Mycket små barn

Tillhör du eller någon i din närhet en sådan grupp, var mer uppmärksam på allmäntillståndet och tveka inte att kontakta 1177 vid osäkerhet. För dessa grupper finns i vissa fall årlig influensavaccination att ta ställning till. Om vaccination är aktuell för just dig avgörs av din vårdkontakt, och du kan läsa mer på 1177 eller Folkhälsomyndighetens sidor.

Andra luftvägsvirus

Det är värt att komma ihåg att förkylning och influensa inte är de enda luftvägsinfektionerna. Det finns flera andra virus som kan ge liknande besvär, ibland med en blandning av symtom som gör det svårt att avgöra vad det är enbart utifrån hur du känner dig. Poängen med att jämföra förkylning och influensa är därför inte att ställa en exakt diagnos hemma, utan att förstå hur dålig du är och hur vaksam du behöver vara. Är du osäker, eller om symtomen är kraftiga, kontakta 1177 för rådgivning.

Egenvård vid bägge

Behandlingen liknar varandra vid förkylning och influensa, eftersom ingen av dem botas med läkemedel:

  • Vila och sömn, låt kroppen återhämta sig.
  • Drick tillräckligt, särskilt om du har feber.
  • Febernedsättande och smärtstillande vid behov, till exempel paracetamol eller ibuprofen. Följ alltid doseringen på förpackningen och i bipacksedeln, som beror på ålder och vikt.
  • Acetylsalicylsyra (till exempel Treo eller Aspirin) ska inte ges till barn och ungdomar vid virusinfektion, på grund av risken för Reyes syndrom.

Fråga apotekspersonal eller 1177 om du är osäker på vilket läkemedel som passar dig. Den här texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.

En vanlig missuppfattning: en förkylning blir inte influensa

Många tror att en förkylning kan trappas upp till influensa om man inte är försiktig. Så är det inte. Förkylning och influensa orsakas av olika virus, så en vanlig förkylning kan inte förvandlas till influensa. Det som ibland händer är att man först har en förkylning och sedan smittas av influensa som en separat infektion, eller tvärtom. Att du blir sämre behöver alltså inte betyda att förkylningen blivit influensa, utan kan bero på ett nytt virus eller på en komplikation som en läkare bör bedöma.

Efter influensan: tröttheten kan dröja

En sak som skiljer influensa från en vanlig förkylning är hur länge orken kan vara påverkad efteråt. Själva febern och de mest intensiva symtomen brukar klinga av efter några dagar, men en uttalad trötthet kan hänga kvar längre. Det är vanligt och betyder oftast inte att något är fel. Ta det lugnt och trappa upp aktiviteten gradvis i stället för att pressa dig tillbaka för snabbt. Även efter en förkylning kan en rethosta dröja kvar i 2 till 3 veckor. Om tröttheten i stället förvärras, eller om ny feber tillkommer, bör du stämma av med vården.

När ska du söka vård?

Både förkylning och influensa sköts oftast hemma, men vissa tecken bör tas på allvar. Kontakta 1177 för rådgivning, eller sök vård, om något av följande stämmer:

  • Andningssvårigheter, andnöd eller kraftigt påverkat allmäntillstånd
  • Hög feber som inte går ner, eller feber som kommer tillbaka efter att du börjat bli bättre
  • Symtom som kraftigt förvärras i stället för att förbättras
  • Kraftig, ihållande huvudvärk eller stel nacke tillsammans med hög feber
  • Bröstsmärta eller kraftig hosta med andnöd
  • Uttorkning, särskilt hos barn och äldre

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du är osäker, och 112 vid livshotande symtom som kraftig andnöd, medvetslöshet eller stel nacke med hög feber. Tillhör du en riskgrupp, eller är osäker på ett litet barn, ta hellre kontakt med vården en gång för mycket.

Vanliga frågor

Hur vet jag om det är förkylning eller influensa?

Den tydligaste ledtråden är hur det börjar. Förkylning smyger sig på över ett par dygn med snuva och halsont, medan influensa slår till plötsligt med hög feber, frossa och kraftig kroppsvärk. Är du så utslagen att du knappt orkar upp och har hög feber, talar det för influensa.

Kan en förkylning ge feber?

Ja, men hos vuxna är febern oftast lindrig eller uteblir helt. Barn kan få mer feber även av en vanlig förkylning. Hög feber, från 38 °C och uppåt tillsammans med kraftig värk, talar däremot mer för influensa.

Hjälper antibiotika mot influensa eller förkylning?

Nej. Bägge orsakas av virus, och antibiotika verkar bara mot bakterier. Antibiotika används enbart om en läkare bedömer att en bakteriell komplikation tillstött. Egenvården är i övrigt likartad: vila, vätska och vid behov febernedsättande.

Är influensa farligare än förkylning?

För friska vuxna läker bägge oftast av sig själva, men influensa brukar upplevas som tyngre och kan i vissa fall ge allvarligare komplikationer. Störst försiktighet gäller äldre, gravida, personer med kronisk sjukdom och små barn. Tillhör du en riskgrupp, var mer vaksam och kontakta vården vid behov.

Hur länge är man sjuk?

En förkylning går oftast över på ungefär 7 till 10 dagar. Influensa kan slå ut dig hårdare under några dagar och sedan följas av en trötthet som dröjer kvar längre. Hosta kan hänga kvar i veckor efter bägge.

Kan en förkylning övergå i influensa?

Nej. Förkylning och influensa orsakas av olika virus, så en förkylning kan inte förvandlas till influensa. Om du blir sämre kan det bero på ett nytt virus, till exempel att du smittats av influensa som en separat infektion, eller på en komplikation som en läkare bör bedöma. Kontakta 1177 om du blir tydligt sämre i stället för bättre.

Kort sammanfattning

  • Förkylning smyger sig på, influensa slår till plötsligt.
  • Hög feber, frossa och kraftig kroppsvärk talar för influensa.
  • Bägge orsakas av virus, så antibiotika hjälper inte.
  • Egenvården är likartad: vila, vätska och vid behov febernedsättande enligt förpackningens dosering.
  • Var mest vaksam om du tillhör en riskgrupp eller gäller ett litet barn.
  • Sök vård vid andnöd, ihållande hög feber eller kraftigt försämrat allmäntillstånd. Ring 1177 vid osäkerhet och 112 vid livshotande symtom.