Feber hos vuxna vid förkylning

Feber vid förkylning känns obehagligt, men är oftast ett tecken på att immunförsvaret arbetar som det ska. Hos vuxna räknas kroppstemperatur från 38 °C vanligen som feber, medan en normal temperatur ligger runt 37 °C. En lätt feber vid en vanlig förkylning behöver sällan sänkas, men du kan lindra obehaget. Här går vi igenom vad feber är, hur du tar hand om den hemma och när du bör kontakta vården.

Vad räknas som feber?

Kroppens normala temperatur ligger runt 37 °C, men den varierar naturligt över dygnet och mellan personer. Den är ofta något lägre på morgonen och högre på eftermiddagen och kvällen. Från 38 °C brukar man tala om feber. Måttlig och hög feber ligger högre, men exakt var gränserna dras spelar mindre roll än hur du mår i övrigt.

Feber är inte en sjukdom i sig, utan en reaktion. När immunförsvaret möter ett virus höjer kroppen sin temperatur, vilket bland annat försvårar för viruset att föröka sig och gör immuncellerna mer effektiva. Frossa, alltså att du huttrar och fryser, är kroppens sätt att höja temperaturen, medan svettningar hör ihop med att den sjunker igen. Febern är alltså en del av försvaret, inte en fiende som måste bekämpas till varje pris.

Hur länge håller feber i sig vid förkylning?

Vid en vanlig förkylning är febern oftast lätt, om den ens kommer, och kortvarig. Den brukar hålla i sig ett eller ett par dygn i början av förloppet och sedan ge med sig, medan snuva, halsont och hosta fortsätter. Hela förkylningen går vanligen över på ungefär 7 till 10 dagar.

Hög och långvarig feber är mindre typiskt för en vanlig förkylning och kan tala för något annat, till exempel influensa. Influensa ger ofta plötslig och högre feber, mer uttalad muskelvärk och en känsla av att vara riktigt sjuk, medan förkylning kommer smygande och är mildare. Vill du reda ut skillnaderna, läs vår text om förkylning eller influensa.

Ett särskilt varningstecken är feber som kommer tillbaka efter att du börjat bli bättre, eller feber som inte alls ger med sig efter några dagar. Det kan tyda på en komplikation och är skäl att kontakta vården.

Så tar du hand om febern hemma

Målet med egenvården är inte att jaga ner temperaturen till 37 °C, utan att du ska må så bra som möjligt och orka vila. En lätt feber som inte besvärar dig behöver oftast inte behandlas alls.

• Vila och sömn. Kroppen behöver energi för att bekämpa infektionen. Ta det lugnt och lyssna på kroppen.
• Drick rikligt. Feber ökar vätskeförlusten genom svettning och snabbare andning, så drick mer än vanligt. Detta är en av de viktigaste åtgärderna.
• Klä dig lagom. Bädda inte in dig för varmt när du har frossa, det kan hålla uppe temperaturen. Sval, luftig klädsel och ett rum som inte är för varmt känns ofta skönare.
• Febernedsättande vid behov. Om febern gör dig så hängig att du inte orkar dricka eller vila kan receptfria febernedsättande hjälpa. Mer om dem nedan.

Febernedsättande läkemedel, princip och säkerhet

Receptfria febernedsättande och smärtstillande, framför allt paracetamol (Alvedon) och ibuprofen (Ipren), kan sänka feber och dämpa värk och göra att du mår bättre en stund. De botar inte förkylningen och behövs inte om febern inte besvärar dig.

Skriv aldrig och ta aldrig en läkemedelsdos ur minnet. Följ alltid doseringen på förpackningen, som beror på ålder och vikt, och överskrid den inte. Rätt mängd står i bipacksedeln, och vid osäkerhet kan du fråga på apotek eller 1177.

Några viktiga säkerhetspunkter:

Har du andra sjukdomar eller mediciner, är gravid eller ammar, eller är osäker, fråga apotekspersonal eller ring 1177 innan du tar febernedsättande. Vi går igenom paracetamol närmare i texten om Alvedon vid förkylning och feber. Den här texten är allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.

Ska man sänka febern eller inte?

En vanlig fråga är om det är dåligt att sänka febern, eftersom den ju hjälper immunförsvaret. För en i övrigt frisk vuxen med en förkylning är svaret pragmatiskt: du behöver inte sänka en lätt feber som inte besvärar dig, men det är inte farligt att ta febernedsättande om du mår dåligt och behöver kunna vila, dricka och sova. Febernedsättande medel förlänger inte förkylningen i praktiken på något sätt som spelar roll för dig som patient.

Undvik däremot att stapla flera olika mediciner på varandra utan att veta vad de innehåller, eftersom många kombinationspreparat mot förkylning redan innehåller paracetamol. Att av misstag få i sig paracetamol från flera håll är en av de vanligare orsakerna till oavsiktlig överdosering. Läs innehållet och fråga apoteket om du är osäker.

Så mäter du febern

Hur du mäter påverkar vilken siffra du får, så det är bra att veta ungefär vad olika metoder visar. Temperaturen mätt i ändtarmen (rektalt) ger det mest tillförlitliga värdet och ligger något högre än temperaturen i munnen eller armhålan. Örontermometrar och pannmätare är smidiga men kan variera mer, särskilt om de används fel. Det viktiga är inte att jaga en exakt decimal, utan att följa trenden och väga in hur du mår. Mät gärna på samma sätt varje gång, så blir jämförelsen mellan mätningarna rättvisande.

Tänk på att temperaturen naturligt varierar över dygnet och är ofta något högre på eftermiddagen och kvällen. Den kan också stiga tillfälligt efter fysisk ansträngning, ett varmt bad eller en varm dryck, så vänta en stund efter sådant innan du mäter. En enstaka något förhöjd mätning behöver inte betyda att du har feber. Läs bruksanvisningen till din termometer, eftersom olika modeller mäter på olika ställen och har olika referensvärden.

Frossa, svettningar och att klä sig rätt

Många upplever febern i vågor: först frossa där man huttrar och fryser trots att temperaturen stiger, sedan en platå, och till sist svettningar när febern släpper. Frossan är kroppens sätt att skruva upp temperaturen, medan svettningarna hör ihop med att den ska ner igen. Det kan kännas naturligt att bädda in sig ordentligt under frossan, men för mycket täcke och kläder kan hålla uppe temperaturen i onödan. Klä dig hellre lagom och håll rummet svalt men dragfritt. När du svettas, byt till torra kläder och sängkläder så att du inte blir nedkyld och obehaglig, och fyll på med vätska, eftersom svettningarna ökar vätskeförlusten.

Feber, vätska och uttorkning

En av de viktigaste sakerna vid feber är att hålla vätskebalansen uppe. Feber ökar vätskeförlusten, dels genom svettning, dels genom att andningen blir snabbare. Samtidigt kan aptit och lust att dricka minska när du mår dåligt, så det gäller att aktivt påminna sig att fylla på. Drick lite och ofta, gärna vatten, men även buljong, te och soppa bidrar och kan kännas lättare att få i sig. Tecken på att du börjar bli uttorkad är att du kissar lite och mörkt, känner dig mycket torr i munnen, är yr eller ovanligt trött. Uttorkning är särskilt viktigt att undvika hos äldre, som kan ha svagare törstkänsla. Om du inte får i dig vätska trots att du försöker, eller får tydliga tecken på uttorkning, bör du kontakta 1177 för råd.

Vanliga frågor

Vilken temperatur räknas som feber hos vuxna?

Från 38 °C brukar räknas som feber, medan en normal kroppstemperatur ligger runt 37 °C. Temperaturen varierar naturligt över dygnet och är ofta något högre på kvällen. Hur du mår i övrigt är viktigare än den exakta siffran.

Måste jag sänka febern?

Nej, en lätt feber som inte besvärar dig behöver oftast inte sänkas. Febern är en del av immunförsvaret. Om den gör dig så hängig att du inte orkar vila eller dricka kan receptfria febernedsättande hjälpa, tagna enligt förpackningens dosering.

Hur länge är feber normalt vid en förkylning?

Vid en vanlig förkylning är febern oftast lätt och kortvarig, ett eller ett par dygn i början av förloppet. Hög eller långvarig feber är mindre typiskt och kan tala för influensa eller en komplikation. Feber som varar mer än några dagar, eller som kommer tillbaka efter att du börjat bli bättre, bör bedömas av vården.

Kan jag ta både paracetamol och ibuprofen?

De verkar på olika sätt och används ibland tillsammans eller växelvis, men gör det inte på egen hand utan att först fråga apotekspersonal eller 1177, och håll noga koll på doserna av vardera. Var särskilt uppmärksam på att inte få i dig paracetamol från flera kombinationspreparat samtidigt. Följ alltid förpackningens dosering.

Är feber ett tecken på influensa snarare än förkylning?

Hög och plötslig feber med kraftig muskelvärk och en känsla av att vara riktigt sjuk talar mer för influensa, medan förkylning kommer smygande och ger lätt eller ingen feber. Det går dock inte att vara helt säker utifrån febern ensam. Läs mer i vår jämförelse av förkylning och influensa.

Sammanfattat, det viktigaste

• Feber hos vuxna räknas oftast från 38 °C och är en normal del av immunförsvaret vid förkylning.
• En lätt feber som inte besvärar dig behöver sällan sänkas. Vila och rikligt med vätska är grunden.
• Febernedsättande kan hjälpa vid behov, men ta aldrig en dos ur minnet, följ förpackningens anvisning och undvik dubbel paracetamol från kombinationspreparat.
• Hög feber som inte ger med sig, feber som varar mer än några dagar eller som återkommer, bör bedömas av vården.
• Ring 1177 vid osäkerhet och 112 vid livshotande symtom som kraftig andnöd eller stel nacke med hög feber.

Vill du se hur febern passar in i hela förloppet, läs vår översikt om förkylning.