Bihåleinflammation efter förkylning

Bihåleinflammation efter en förkylning ger tryck och smärta i ansiktet, ofta över kinderna eller pannan, tillsammans med täppt näsa och tjock snuva. Den orsakas oftast av samma virus som förkylningen och går för det mesta över av sig själv utan antibiotika. Ibland tillstöter en bakteriell infektion som kan behöva bedömas av läkare. Här går vi igenom hur du känner igen bihåleinflammation, vad du kan göra själv och när det är dags att söka vård.

Vad är bihåleinflammation?

Bihålorna är luftfyllda hålrum i skallbenet runt näsan, i kinderna och pannan. Vid en förkylning svullnar slemhinnorna, och slem kan bli kvar i bihålorna i stället för att rinna undan som det ska. Då kan bihålorna bli inflammerade, vilket ger tryck och smärta i ansiktet. På fackspråk kallas det rinosinuit, eftersom både näsan och bihålorna är inblandade.

De allra flesta bihåleinflammationer börjar som en helt vanlig förkylning och orsakas av virus. I en mindre andel av fallen tillstöter bakterier, ofta när besvären dragit ut på tiden eller när du först blir bättre och sedan tydligt sämre igen. Det är den bakteriella varianten som ibland kan behöva antibiotika, men det avgörs alltid av en läkare. Läs gärna huvudguiden om förkylning för sammanhanget kring hur en vanlig förkylning utvecklas.

Att en förkylning ibland leder till besvär från bihålorna är alltså inget konstigt, utan en följd av att slemhinnorna i näsan och bihålorna hänger ihop och svullnar tillsammans. När svullnaden gör att slemmet inte kan rinna undan som vanligt byggs ett tryck upp, och det är det trycket du känner som värk över kinderna eller pannan. När svullnaden lägger sig brukar besvären släppa av sig själva.

Vanliga symtom

Bihåleinflammation känns ofta igen på en kombination av dessa besvär:

• Tryck eller värk i ansiktet, ofta över kinderna, kring näsan eller i pannan
• Smärta som kan bli värre när du böjer dig framåt
• Täppt näsa och tjock, ibland färgad snuva
• Nedsatt luktsinne
• Ibland värk i övre tänderna
• Ibland lätt feber och trötthet

Ett typiskt drag är att besvären ofta är mer uttalade på ena sidan av ansiktet. Smärtan kan också kännas som en molande värk som förvärras vid framåtböjning. Har du samtidigt kraftig nästäppa kan du läsa mer i guiderna om täppt näsa och snuva.

Är det förkylning eller bihåleinflammation?

Gränsen mellan en vanlig förkylning och en bihåleinflammation är inte knivskarp, eftersom den ena kan glida över i den andra. Tabellen nedan visar hur de brukar skilja sig.

Ett mönster som talar för att något mer än en förkylning är på gång är att du först blir bättre och sedan tydligt sämre igen, ibland med ny feber. Det brukar kallas dubbelinsjuknande.

Egenvård vid bihåleinflammation

Eftersom de flesta bihåleinflammationer är virusorsakade och läker av sig själva, är egenvård som lindrar besvären ofta det enda som behövs. Syftet är att minska svullnaden och hjälpa slemmet att rinna undan.

• Nässköljning med koksaltlösning kan hjälpa till att spola rent och lätta trycket. Ofarlig egenvård som du kan upprepa flera gånger om dagen.
• Ånga och fuktig luft kan kännas lindrande. Var försiktig med hett vatten, det finns risk för brännskador, särskilt kring barn.
• Avsvällande nässpray kan tillfälligt minska svullnaden i näsan så att bihålorna kan tömma sig lättare. Här finns en viktig regel: avsvällande nässpray bör inte användas längre än cirka 10 dagar i följd, eftersom slemhinnan annars kan bli beroende och nästäppan förvärras, ett tillstånd som ibland kallas nässpraysberoende. Dosering enligt förpackningen. Mer om detta i guiden om avsvällande nässpray.
• Smärtstillande och febernedsättande som paracetamol eller ibuprofen kan lindra värk och tryck. Följ alltid doseringen på förpackningen och i bipacksedeln, eftersom rätt mängd beror på ålder och vikt.
• Vila och tillräckligt med vätska hjälper kroppen att läka.

Fråga apotekspersonal eller 1177 om du är osäker på vilket läkemedel som passar dig. Den här texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.

Behövs antibiotika?

En vanlig missuppfattning är att bihåleinflammation alltid ska behandlas med antibiotika. Så är det inte. Eftersom de flesta fall orsakas av virus har antibiotika ingen effekt, precis som vid förkylning. De allra flesta blir bra av sig själva med egenvård och tid.

Antibiotika kan bli aktuellt om en läkare bedömer att det handlar om en bakteriell bihåleinflammation, ofta vid uttalade eller långdragna besvär, kraftig ensidig smärta, hög feber eller ett tydligt dubbelinsjuknande. Det är alltså en bedömning som görs i vården, inte något du avgör själv. Att ta antibiotika i onödan hjälper inte och bidrar till antibiotikaresistens.

Hur länge varar en bihåleinflammation?

En bihåleinflammation som uppstår efter en förkylning är oftast akut och virusorsakad, och brukar förbättras inom ungefär en till två veckor. Precis som vid en vanlig förkylning kan vissa besvär, till exempel lite täppthet, dröja kvar något längre medan slemhinnorna lugnar sig.

När besvären håller i sig mycket längre än så, i flera veckor eller återkommer gång på gång, talar man ibland om långdragen eller kronisk bihåleinflammation. Det är ett annat och mer utdraget tillstånd som bör bedömas i vården, eftersom det kan finnas bakomliggande orsaker att titta på. Det den här texten främst handlar om är den vanliga, akuta varianten som kommer i samband med en förkylning.

Bihåleinflammation hos barn

Barn får många förkylningar, och ibland kan besvär från bihålorna följa med. Hos små barn är bihålorna inte färdigutvecklade, och symtomen kan vara mer diffusa än hos vuxna, till exempel långdragen snuva, hosta och trötthet snarare än tydlig ensidig ansiktssmärta. Var särskilt uppmärksam på öronvärk, som är vanligt hos barn i samband med förkylning, samt på tecken som hög feber, svullnad kring ögat eller ett barn som är ovanligt hängigt. Var alltid mer försiktig med de allra minsta och kontakta 1177 vid osäkerhet. Acetylsalicylsyra (till exempel Treo eller Aspirin) ska inte ges till barn och ungdomar vid virusinfektion.

Det många missar: färgat snor betyder inte automatiskt bakterier

Ett vanligt missförstånd är att gult eller grönt snor är ett säkert tecken på en bakteriell infektion som kräver antibiotika. Så är det inte. Att snoret blir tjockare och mer färgat är en normal del av förloppet vid både förkylning och virusorsakad bihåleinflammation. Färgen ensam avgör alltså inte om du behöver antibiotika.

Det som väger tyngre är helheten och tidsförloppet: hur länge besvären hållit i sig, hur kraftig den ensidiga smärtan är, om du har hög feber och om du blivit bättre för att sedan försämras. Det är därför en läkare tittar på hela bilden i stället för att bara fråga om snorets färg.

Kan man förebygga bihåleinflammation?

Det går inte att helt förhindra att en förkylning ibland leder till besvär från bihålorna, men vissa saker kan hjälpa slemhinnorna att fungera bättre och slemmet att rinna undan under en förkylning:

• Skölj näsan med koksaltlösning vid nästäppa, det kan hjälpa till att hålla näsan ren.
• Drick tillräckligt, så att slemmet blir mer lättflytande.
• Undvik rök och torr, dammig luft som irriterar slemhinnorna.
• Var noga med handhygien för att minska risken att bli förkyld från början.

Det finns inget säkert sätt att garantera att man slipper bihåleinflammation, men god egenvård under en förkylning är rimligt och ofarligt. Se gärna huvudguiden om förkylning för fler råd om egenvård vid förkylning.

Vanliga frågor

Hur vet jag att det är bihåleinflammation och inte bara förkylning?

Bihåleinflammation ger ofta tryck och smärta i ansiktet, gärna ensidigt, som kan förvärras när du böjer dig framåt, tillsammans med täppt näsa och tjock snuva. Ett tecken är att du först blir bättre av förkylningen och sedan tydligt sämre igen. En vanlig förkylning ger sällan uttalad ansiktssmärta.

Går bihåleinflammation över av sig själv?

Ja, de allra flesta bihåleinflammationer orsakas av virus och läker av sig själva med egenvård och tid. Nässköljning, smärtstillande vid behov och vila brukar räcka. Om besvären är kraftiga, långdragna eller försämras bör du dock stämma av med vården.

Behöver jag antibiotika?

Oftast inte, eftersom de flesta fall är virusorsakade och antibiotika då inte hjälper. Antibiotika kan bli aktuellt om en läkare bedömer att det är en bakteriell bihåleinflammation, till exempel vid kraftig ensidig smärta, hög feber eller dubbelinsjuknande. Det avgörs i vården, inte hemma.

Hur länge varar en bihåleinflammation?

En virusorsakad bihåleinflammation efter förkylning brukar förbättras inom ungefär en till två veckor. Drar besvären ut på tiden utan förbättring efter cirka 10 dagar, eller om du blir sämre igen, är det skäl att söka vård för bedömning.

Får jag använda avsvällande nässpray hur länge som helst?

Nej. Avsvällande nässpray bör inte användas längre än cirka 10 dagar i följd, eftersom slemhinnan kan bli beroende och nästäppan förvärras, så kallat nässpraysberoende. Följ doseringen på förpackningen och fråga apotek eller 1177 om du behöver använda den längre.

Kan barn få bihåleinflammation?

Ja, men hos små barn är bihålorna inte färdigutvecklade och symtomen kan vara mer diffusa, till exempel långdragen snuva, hosta och trötthet snarare än tydlig ensidig ansiktssmärta. Var särskilt uppmärksam på öronvärk, hög feber, svullnad kring ögat eller ett barn som är ovanligt hängigt, och kontakta 1177 vid osäkerhet. Var alltid mer försiktig med de allra minsta.

Kort sammanfattning

• Bihåleinflammation efter förkylning ger tryck och smärta i ansiktet, ofta ensidigt, plus täppt näsa.
• De flesta fall orsakas av virus och läker av sig själva utan antibiotika.
• Nässköljning, smärtstillande vid behov och vila är grunden i egenvården.
• Avsvällande nässpray bör inte användas längre än cirka 10 dagar i följd.
• Färgat snor är inte i sig ett tecken på att antibiotika behövs.
• Sök vård vid kraftig ensidig smärta, symtom som inte ger med sig efter cirka 10 dagar, eller svullnad kring ögat. Ring 1177 vid osäkerhet och 112 vid alarmerande symtom.